Kategori: Svenska politiska partier

I augusti 2004 ingick partiledarna för de borgerliga partierna Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna ett unikt samarbete – Allians för Sverige. Detta programsamarbete skedde på riksdagsnivå för att skapa en mäktig opposition till den socialdemokratiska regeringen. I och med januariavtalet 2019 ansågs alliansen upplöst, men dess partier har fortfarande en stark koppling till varandra. Här kan du läsa mer om de fyra före detta allianspartierna.

Moderata samlingspartiet (M)

Moderaterna är det största oppositionspartiet och riksdagens näst största parti. Det leds av Ulf Kristersson sedan 2017. Partiet brukar klassas som ett liberalkonservativt politiskt parti och är till höger på den politiska höger- och vänsterskalan. Partiet kallades tidigare för Högerpartiet, men bytte namn 1969. Moderaternas främsta valfråga handlar om arbete och skatter. De vill att fler ska arbeta och att skatterna ska vara lägre för folk som arbetar samt för företag. De vill också se en mer restriktiv invandringspolitik. I valet 2018 fick M 20 procent av rösterna, vilket gav dem 79 mandat i riksdagen. I Europaparlamentsvalet 2019 fick de 16,83 procent, vilket resulterade i fyra mandat.

Centerpartiet (C)

Centerpartiet leds av Annie Lööf sedan 2011. På den politiska skalan anses C ofta vara ett mittenparti. Partiet var ursprungligen böndernas parti, men har idag profilerat sig som ett parti för entreprenörskap, miljö och klimat. Idag har partiet 31 riksdagsmandat.

Kristdemokraterna (KD)

Kristdemokraterna leds av Ebba Busch sedan 2015. Partiet har 22 mandat i riksdagen och står till höger på den politiska skalan. Deras främsta frågor är barn och omsorg. De vill även att föräldrar och pensionärer ska få sänkt skatt.

Liberalerna (L)

Liberalerna, tidigare Folkpartiet, leds av Nyamko Sabuni. I valet 2018 fick de 5,5 procent av rösterna. Idag har de 20 riksdagsmandat, vilket gör dem till det näst minsta riksdagspartiet. Nyckelfrågorna inkluderar skolan, sysselsättning och EU. De vill främja en frihet för människor och företag. På den politiska skalan anses L ofta vara ett mittenparti.

I Sverige finns det åtta partier som har mandat i Sveriges riksdag. Dessa kallas för riksdagspartier och de har flest medlemmar. För tillfället är det Socialdemokraterna och Miljöpartiet som utgör Sveriges regering och styr Sverige. Vänsterpartiet samarbetar med regeringen. Oppositionen utgörs av Alliansen som består av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna har mandat i riksdagen, men samarbetar inte med något av de övriga sju riksdagspartierna. I denna artikel kan du läsa mer om Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – två riksdagspartier som utgör varsin kant på den politiska vänster- och högerskalan i Sverige.

Vänsterpartiet (V)

Vänsterpartiet har ett nära samarbete med regeringspartierna. Partiet grundades 1917 och har sitt ursprung i kommunismen. Partiet hette tidigare Vänsterpartiet kommunisterna, men bytte till sitt nuvarande namn år 1990. Sedan 2012 leds partiet av Jonas Sjöstedt. Partiets främsta fråga är att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan olika samhällsgrupper. Att minska skillnaderna mellan kvinnor och män såväl som rika och fattiga är nyckelfrågan för partiet. De är även emot privatiseringar och vinster inom välfärden. Vänsterpartiet ställer sig även skeptiska mot EU eftersom de anser att EU har för mycket makt och urholkar demokratin. Idag är partiet ett av de mindre i riksdagen och i valet 2018 fick de 8 procent av rösterna. De har idag 28 riksdagsmandat. I Europaparlamentsvalet 2019 fick V 6,80 procent av rösterna, vilket gav dem ett mandat. Vänsterpartiets symbol är en ikonisk röd nejlika.

Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraterna är ett av de mest omtalade svenska partierna i media. Partiet bildades 1988 och är idag Sveriges tredje största parti med 62 mandat i riksdagen. I valet 2018 fick de 17,5 procent av rösterna. Sedan år 2005 har Jimmie Åkesson varit ledare för Sverigedemokraterna. Partiets viktigaste fråga är invandring där de tydligt har profilerat sig som ett parti som vill att Sverige ska ta emot färre invandrare. Partiet vill även att fler invandrare ska lämna Sverige. Övriga betydelsefulla frågor för partiet inkluderar skattesänkningar för pensionärer och hårdare straff för brottslingar. Partiet är emot EU och vill att Sverige ska kunna bestämma mer självständigt. SD är förmodligen Sveriges mest kontroversiella parti eftersom flera av partiets grundare kom från nationalistiska och rasistiska partier såsom vit makt-rörelsen, Bevara Sverige Svenskt (BSS) och Framstegspartiet. Partiet förknippas med högerextremism. Partisymbolen är en blåsippa och loggan utgörs av de svenska färgerna.

Statsskick syftar till det politiska system som reglerar och styr Sverige. Sveriges statsskick är en parlamentarisk demokrati och en monarki. Detta är beslutat i Sveriges grundlag. Här kan du läsa mer om Sveriges statsskick.

Parlamentarism

Sveriges statsskick bygger på folksuveränitetsprincipen, vilket innebär att makten utgår från folket. Detta anses vara grundläggande för en demokrati. Parlamentarism innebär att regeringen är beroende av det folkvalda parlamentet. I Sverige kallas dock parlamentet för riksdagen.

Representativ demokrati

Sedan 1920 karaktäriseras den svenska politiken som en representativ demokrati. Det innebär att makten tilldelas av folket till en eller flera partier som sedan ska styra. Representativ demokrati är en samlingsbeteckning för flera olika demokratiska modeller. Gemensamt för dessa är att makten utgår från folket och att det förekommer regelbundna val där folket kan välja de partier eller personer som ska representera dem. På nationell nivå ligger makten hos den folkvalda riksdagen och den utsedda regeringen som leds av regeringschefen – statsministern.

Monarki

Att Sverige är en konstitutionell monarki innebär att det finns ett kungahus. Monarken är Sveriges statschef och har vissa formella uppgifter. I Sverige har dock kungahuset ingen formell makt. Kung Carl XVI Gustaf är regerande monark och titeln går i arv enligt successionsordningen.

 

Sedan valet 2014 utgörs Sveriges regering av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är dessa två partier som styr Sverige. Vänsterpartiet samarbetar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men sitter inte i regeringen. Dessa tre partier kallas ofta för det rödgröna blocket eller vänsterblocket. Här kan du läsa mer om Sveriges två regeringspartier.

Socialdemokraterna (S)

Socialdemokraterna är Sveriges största parti och ett av Sveriges två regeringspartier. Sedan 2012 leds partiet av Stefan Löfven. Löfven är Sveriges statsminister sedan valet 2014 när partiet inledde en koalitionsregering med Miljöpartiet. Mellan åren 1936 och 1976 hade partiet makten i Sverige oavbrutet. Partiets symbol är en röd ros och partiet har en stark historisk koppling till den socialistiska arbetarrörelsen. Sysselsättning för alla, bra arbetsvillkor och trygghet är några av de viktigaste frågorna för partiet. Partiet är starkt förknippat med dess ideologi om en allmän välfärd genom en skattefinansierad offentlig sektor. Denna ideologi har präglat utformningen av det svenska samhället. Partiet är det största både sett till valresultat och antalet medlemmar. Vid valet 2018 fick partiet 28 procent av rösterna och i Europaparlamentsvalet 2019 fick de 23,48 procent. Socialdemokraterna har totalt 100 platser i riksdagen. Tillsammans med Miljöpartiet utgör de en minoritetsregering, vilket betyder att de två partierna har mindre än hälften av platserna i riksdagen. För att kunna regera som en minoritetsregering krävs det att regeringspartierna samarbetar med andra riksdagspartier för att lyckas genomföra sin politik. Den nuvarande regeringen samarbetar framför allt med Vänsterpartiet, men även blocköverskridande samarbeten förekommer.

Miljöpartiet de gröna (MP)

 

Miljöpartiet är riksdagens minsta parti. Eftersom de samarbetar med Socialdemokraterna, som är riksdagens största parti, är MP ett av de två regeringspartierna. Partiet bildades 1981 och var ursprungligen en reaktion mot kärnkraftsomröstningen eftersom grundarna tyckte att de existerande partierna inte brydde sig tillräckligt om miljön. I valet 2018 fick partiet strax över 4 procent av rösterna. Till skillnad mot de andra riksdagspartierna har Miljöpartiet inte bara en partiledare utan styrs istället av två språkrör – ett kvinnligt och ett manligt. För tillfället styrs partiet av Isabella Lövin och Per Bolund. Isabella Lövin har varit språkrör sedan 2016 och i augusti 2020 meddelade att hon att hon avgår som språkrör och planerar att lämna politiken helt. Vem som efterträder henne är fortfarande inte bestämt. Precis som partiets namn antyder är miljön och klimatet de viktigaste frågorna. Partiet vill satsa mer på miljövänlig energi, kollektivtrafik och ekologiska produkter. Även skolan är en viktig fråga och partiet förespråkar bland annat högre lärarlöner. De senaste åren har också migrationspolitiken blivit en mycket viktig fråga för partiet. MP står för en öppen migrationspolitik där ”alla kan flytta, men ingen tvingas fly”. Symbolen för Miljöpartiet är en maskrosblomma. Miljöpartiet har totalt 16 platser i riksdagen. I Europaparlamentsvalet 2019 fick Miljöpartiet strax över 11 procent av rösterna, vilket gav dem 2 mandat.

Sveriges statsskick regleras av fyra grundlagar; regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och successionsordningen (SO). Dessa utgör grunden i det svenska rättssamhället. Dessa lagar är överordnade alla andra lagar och styr över landets förvaltning och styrelse. Det är dessutom mycket svårare att ändra en grundlag än vanliga lagar. Här kan du läsa kortfattat om de fyra grundlagarna och vad de innebär.

Regeringsformen

Regeringsformen omfattar statsskickets grunder och bestämmer bland annat om hur staten ska styras. Den tar även upp medborgares rättigheter, monarkins roll, val, regleringar av statsfunktioner, lagstiftning, relationer till andra stater och kontrollmakten. Det är i Regeringsformen som det står att Sverige ska vara en parlamentarisk demokrati. 1975 var senast som denna grundlag ändrades.

Successionsordningen

Successionsordningen handlar om tronföljden i det svenska kungahuset. Den bestämmer vem som ska bli kung eller drottning och således vem som ska bli Sveriges statschef. Detta är den äldsta grundlagen och den tillkom år 1810 i samband med att släkten Bernadotte blev tronarvingar. 1980 var senast som successionsordningen ändrades.

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen garanterar ”fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning” för Sveriges medborgare. Den ger grundlagsskydd till tidningar och böcker samt förbjuder censur.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen tillkom år 1991, vilket gör den till den yngsta grundlagen. Den ger grundlagsskydd åt radio- och tv-sändningar samt webbsidor.