Den underliga historien om Sveriges försvar

Utbildning hos försvarsmaktenHej på er igen! Nu har det hänt saker i det militära, minsann! Senast jag skrev var det ju tänkt att Sveriges Försvarsmakt skulle få in nya rekryter genom att göra det coolt och lockande för ungdomar. Det kan vi nu kanske hålla med om att det gick, ja, sådär. Det blir helt plötsligt lite för lätt för ungdomarna att gå med och sen gå ut, eftersom det bara varade i tre månader.

GMU

GMU, som står för Grundläggande Militär Utbildning, var tänkt att fungera som en anställning i Försvarsmakten och ge en utbildning på ungefär tre månader. Det lockade många och det gick väl mer eller mindre som de tänkt – de fick in fler rekryter utan värnplikten. Utbildningarna blev tuffa och likaså intagningskraven – nu när det var en kort tids anställning fick man pressa in mycket på kort tid.

Det gick väl bra ett tag, tills man insåg att de man nyss utbildat inte riktigt fortsatte. Fler än man trodde hoppade av efter de var färdiga med GMUn. De hade då jobbat i tre månader, fått något bra på CVt, lite pengar på kontot och några nya kompisar. Det var väl delvis det som FM hade tänkt, men de hade ju också tänkt att de skulle stanna kvar och börja arbeta efteråt. Nu slutade många och tanken med GMU försvann.

GMU + befattnignsutbildning

Så kom nästa försök – GMU med inbakad befattningsutbildning. Tanken var nu att rekryterna skulle gå GMU i tre månader, plus befattningsutbildningen som går direkt efter och varierar i längd. Efter detta var de klara och utbildade till en riktig befattning, vilket också ökade antalet som stannade inom FM. Det blev mer lyckat, men tyvärr så minskade ansökningarna drastiskt vilket ledde till att de inte riktigt fyllde ut de platser som behövdes. Det gick bra, men inte riktigt så bra som de tänkt.

Tillbaka till värnplikten

Nästa steg blev att gå tillbaka några år i tiden. Nu har värnplikten precis kommit tillbaka och kallelserna har börjat dimpa ner i lådorna hemma hos ungdomarna. Ungdomarna ska nu ut på rekryteringstest för att se vad de kan ha för uppgift inom totalförsvaret och kanske kommer fler kunna fylla del platser som behövs. Även att den allmänt värnplikten är igång så kommer det ändå finnas möjlighet till att gå en grundläggande utbildning och befattningsutbildning, för de som siktar lite högre och vill in. Det blir spännande att se vad som komma skall och hur utfallet blir av värnpliktens återkomst. Förhoppningen är att få ett starkare totalförsvar och troligtvis tog vi ett steg närmre det, med denna satsning.

Kuriosa: tydligen kommer många ungdomar få betala vite då de inte svarat på kallelsen. Det end de egentligen skulle göra är att skicka tillbaka ett brev på posten, alltså lägga ett kuvert i en brevlåda. Dock verkar många ha missat, eller låtit blir detta, vilket leder till vite. Hur det går sedan för dem återstår att se.

Huliganer i EM och gamla försvarsanläggningar

En militärbunker

När militären lägger ner eller flyttar sin verksamhet lämnas ofta spår kvar. Det kan vara övergivna bunkrar, stridsvärn, skyddsrum eller andra typer av byggnader och fästningar. Dessa fascinerar och lockar till sig besökare som vill titta närmre på det som en gång var hemligt.

En del övergivna militäranläggningar bjuds ut till försäljning på den privata marknaden och blir till festlokaler, spektakulära hotell eller bostäder. Andra ägs fortfarande av staten och visas upp under guidade visningar.

Är du intresserad av att köpa en gammal militäranläggning så kan du hålla utkik på Fortifikationsverkets webbplats, det är de som håller i försäljningarna när anläggningarna säljs av staten. Anläggningar som Fortifikationsverket redan sålt ut kan senare dyka upp på Blocket eller Hemnet.

Jag skulle gärna själv äga något gammalt skyddsrum, men jag tror det krävs en hel del pengar och arbete för att få de gamla anläggningarna att nå upp till bostadsstandard.

EM och huliganer

Jag har blivit lite förskräckt av alla incidenter som inträffat under fotbollsmatcherna i EM. Terrorhotet är skyhögt och Frankrike har utlovat hög säkerhet, och trots detta har huliganer kunnat smuggla in bengaler och ställa till med bråk. För mig är det obegripligt hur de har lyckats få in bengalerna på arenan! Vad mer kan man lyckas smuggla in? Jag läste också i något kommentarsfält hos någon av kvällstidningarna att de inte ens hade visiterat besökarna inför matchen mellan Sverige och Irland. Låter ju helt galet?!

Sen undrar man också hur huliganer kan komma att släppas in. De kroatiska huliganerna hade ju förvarnat om att de skulle ställa till med bråk, kunde man inte på något sätt ha identifierat dessa och stoppat dem från att komma in på arenan?

Nej, jag vill inte ens tänka på vilka fler säkerhetsbrister det kan finnas kring EM-arrangemanget just nu. Jag försöker fokusera på fotbollen istället och mina spelkuponger. På senaste tiden har det inte alls gått vägen, tror inte jag tippat rätt i någon av de senaste matcherna. I kväll bettar jag i alla fall på seger till Tyskland som möter Nordirland. Den matchen borde Tyskland inte kunna förlora. Oddset på att Nordirland tar hem segern i matchen är skyhöga 16,50, det läste jag på vinstraden.se som har en oddsjämförelse. Kvällens match mellan Ukraina och Polen kommer jag inte ens försöka våga mig på att betta på! Känns som att det kan sluta hur som helst.

I morgon är det dags för Sveriges sista match i gruppspelet, då möter de Belgien. I dag avslöjade Zlatan att detta blir hans sista landskamp för Sverige och att han slutar när EM är över.

Allmän värnplikt – ja eller nej?

Militären

Invasionsförsvaret håller på att bytas ut mot insatsförsvar och man har frångått förfarandet med allmän värnplikt under fredstid. Det svenska försvaret har utvecklats och till vissa delar avvecklats. Regementen har lagts ner och militäranläggningar övergivits. Nytt försvarsmateriel har införskaffats och kvinnor har tagit en större plats i den svenska försvarsmakten som är i ständig förändring och ofta föremål för debatt.

2010 så beslutade regeringen att Sverige inte längre skulle ha allmän värnplikt i fredstider, istället skulle värnplikten vara frivillig. Detta beslut bröt med en över hundra år lång tradition men redan i valet 2014 debatterade en del partier för att återuppta traditionen med allmän värnplikt för att stärka det svenska försvaret. Ett av skälen till detta var Rysslands hotfulla agerande i Ukraina och i Östersjön, men också för att Försvarsmakten har problem med nyrekrytering.

I januari 2016 presenterade Aftonbladet en undersökning som Inizio genomfört angående ett förslag om att återinföra den allmänna värnplikten. Undersökningen visade att 68% av de tillfrågade stödde ett sådant förslag.

Var står då partierna i frågan i dag? Vilka partier vill införa allmän värnplikt?

Socialdemokraterna: Vill att mönstring ska bli obligatoriskt för både män och kvinnor
Miljöpartiet: En sökning på orden värnplikt och mönstring på Miljöpartiets webbplats ger inga sökträffar. Men i en artikel från september 2014 hos SVT framgår att Miljöpartiet säger nej till ett återinförande.
Vänsterpartiet: Ja, både för män och kvinnor
Moderaterna: Säger nej till värnplikt.
Centerpartiet: Nej till ett återinförande
Liberalerna: Oklart var de står i frågan.
Kristdemokraterna: Vill inte återinföra värnplikten
Sverigedemokraterna: Ja, allmän värnplikt ska råda.

Med tanke på att vi har ett totalförsvar i Sverige, det vill säga en lag på att alla myndiga upp till 70 års ålder måste hjälpa till vid särskilda händelser så tycker jag det är konstigt att vi inte har någon form av allmän utbildning för utvalda delar av civilbefolkningen. Ska man kunna hjälpa till tycker jag man borde få någon form av förberedelse i vapenhantering och liknande.

Så någon typ av allmän värnplikt tycker jag nog att vi ska ha, sen hur den ska se ut, hur lång den ska vara och så vidare är frågor jag inte har svar på. Kanske skulle det räcka med en veckas utbildning? Jag vet inte, men jag hoppas att den utredning som just nu pågår kommer ge bra svar på hur försvaret ska få tillräckligt med personal i framtiden. Utredningen startades 2015 och ska vara klar i september i år. Är du nyfiken på att läsa mer om utredningen är det ”Direktiv 2015:98 En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära” du ska titta i.

Det svenska försvaret och ubåtsjakter

Ubåtsjakt och svenska försvaret

Det skämtas friskt om det svenska försvaret som är i kris om man ska tro rubrikerna i kvällstidningarna. Här är ett urval:
”Spetznas skrattar åt Sveriges försvar” – Expressen, 19 oktober 2014.
”ÖB:”Sverige kan försvara sig en vecka” – Aftonbladet, 3 januari 2013
”Svenskt försvar avskräckande exempel” – SVT, 12 januari 2014

Den mellersta rubriken handlar om när överbefälhavaren Sverker Göranson i en intervju med Svenska Dagbladet 2012 försökte tydliggöra hur akut situationen är för det svenska försvaret. Han avslöjade att Sverige som är på väg att övergå från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar endast kommer ha förmåga att stå emot ett militärt angrepp på en plats under cirka en vecka, något som fick honom anmäld för brott mot rikets säkerhet. Det blev dock inget stort rättsligt efterspel eftersom utredningen snabbt lades ner.

I takt med att Rysslands militära aktivitet ökat har frågan om försvaret verkligen duger blivit högaktuell. Ryssland har flera gånger kränkt Sveriges territorium med flyg och alla minns säkert den omfattande ubåtsjakten i Stockholms skärgård hösten 2014. En intensiv sökinsats pågick under flera dagar för att lokalisera eventuella ubåtar på svenskt vatten. Då blottades ännu en svaghet i det svenska försvaret: Helikoptrar med sonarutrustning för att jaga ubåtar saknades. De gamla hade man slutat använda och de nya hade ännu inte kommit.

Någon ubåt hittade man inte under jakten 2014, men Försvarsmakten slog fast att det med stor sannolikhet hade förekommit undervattensverksamhet från främmande makt, misstankarna i media riktades mot Ryssland.

Detta var inte första gången en ubåtsjakt genomfördes i svenska vatten. De som var med på 80- och 90-talet minns säkert flera fall av misstänkta ubåtskränkningar. En del bekräftades, andra kunde avfärdas. Ett fall som definitivt inte kunde avfärdas var när den Sovjetiske ubåten U137 gick på grund i Karlskrona skärgård och fick bogseras loss. Händelsen var mycket dramatisk och efter att i smyg ha utfört olika undersökningar kom man fram till att ubåten var kärnvapenbestyckad. Dessutom skickade Sovjet ut en egen bärgningsstyrka, vilket frestade på relationerna ytterligare mellan Sverige och Sovjet. De sovjetiska fartygen fick inte tillstånd att ta sig in på svenskt vatten utan fick stanna kvar utanför svenska gränsen.

På den här tiden var Torbjörn Fälldin statsminister och detta veckolånga drama menar han var en av de svåraste situationerna han hamnat i som statsminister. Det var också under denna incident han yttrade orden: ”håll gränsen” på frågan vad försvaret borde göra om de ryska fartygen försökte ta sig in på svenskt territorium.

I efterhand har det gjorts dokumentärer om händelsen, skrivits böcker och på Marinmuseum i Karlskrona finns fartyget HMS Västervik där man genomförde en del av förhören med ubåtsbesättningen. En bra dokumentär du kan lyssna på via nätet är ”Ubåtshotet” som du hittar hos SR. Dokumentären sändes 2006 i P3 dokumentär och handlar om ubåtsjakt och om incidenten med U137.

Vad hände då med U137? Hon ska vara skrotad.

Militärens roll i katastroflägen

naturkatastrof översvämning

Häromdagen skrev jag om hur Frankrike kämpar mot terrorism och har infört undantagstillstånd. Den senaste veckan har vi också nåtts av nyheter om att landet skakas av allvarliga översvämningar och nu väntas katastroftillstånd utlysas på vissa håll i landet till följd av ovädret.

Sommaren och uppladdningen inför EM har börjat i moll för Frankrike som tillsammans med Tyskland drabbats hårt av ett oväder som lett till översvämningar och blixtnedslag som hittills har kostat minst 11 personer livet, detta rapporterar Aftonbladet. Förhoppningsvis ska det värsta snart vara över och arbetet med att återställa och reparera sådant som har blivit skadat kan ta vid.

Än så länge avråder inte UD svenskar från att resa till Frankrike men att ha koll på informationen från svenska ambassaden i Paris är alltid ett bra tips för den som ska resa till Frankrike.

I Sverige kan militären kallas in för att hjälpa till i händelse av naturkatastrofer. Hur det är i Frankrike och Tyskland vet jag inte, men jag skulle gissa på att de har samma upplägg som innebär att militären kan ombes rycka in för att bidra.

Sverige har också skrivit på det så kallade Lissabonfördraget som bland annat innebär att vi förbundit oss att hjälpa andra EU-länder i händelse av krig eller katastrof. Vad jag vet har det inte inkommit någon sådan begäran från Frankrike eller Tyskland gällande det nuvarande ovädret. Men efter Paris-attentatet förra året bad Frankrike om de övriga EU-medlemmarnas militära hjälp i kampen mot terrorismen. Samtliga länder lovade att hjälpa till, men jag vet i skrivande stund inte något om vad till exempel Sverige har bidragit med ännu, om vi nu har bidragit. Om du vet mer om detta så hör av dig och berätta gärna!

Om vi istället tittar på exempel när den svenska militären kallats in för att hjälpa till vid naturkatastrofer i Sverige så är stormen Gudrun 2005 ett exempel som Försvarsmakten själva tar upp på sin webbplats. En annan katastrof där militären och hemvärnet bistod i räddningsarbetet var i samband med jordskredet i Tuve 1977.

I mer närtid är den stora skogsbranden i Västmanland ett bra exempel på när civil och militär personal arbetat tillsammans för att rädda liv och bekämpa en katastrof. Under denna naturkatastrof bad också Sverige om hjälp med vattenbombningsplan från andra EU länder, både Italien och Frankrike ställde upp med två plan vardera plus ytterligare resurser som behövdes för att kunna genomföra uppdraget.

NATO-medlemskap och den ryska björnen

Ska Sverige gå med i NATO?

På senare år har Ryssland blivit mer och mer aggressiva i sin utrikespolitik. De har kränkt svenskt luftrum flera gånger och mycket tyder på att de var högst delaktiga i den konflikt som utbröt på ukrainska Krim 2014 som slutade med att Ryssland annekterade halvön.

Rysslands agerande var en av anledningarna till att svenska regeringen 2015 slöt en försvarsöverenskommelse med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om att ge försvaret extra pengar under åren 2016-2020.

Är då Ryssland ett hot mot Sverige eller inte? Åsikterna går isär och inom politiken är Nato-frågan högaktuell. Ska Sverige gå med eller ska vi stå utanför och behålla vår neutralitet? Det var frågor som debatterades inför valet 2014 och som jag mycket väl kan tänka mig kommer att vara aktuella även i nästa val.

NATO-medlemskap, vad anser partierna?

Detta anser de olika partierna om ett svenskt medlemskap i Nato just nu:

Socialdemokraterna: Alliansfrihet men samarbete med Nato
Miljöpartiet: Alliansfritt
Vänsterpartiet: Nej till Nato och nej till samarbete med Nato, Alliansfrihet ska råda
Moderaterna: Ja till Natomedlemskap
Centerpartiet: Vill att Sverige går med i Nato
Liberalerna: Är för ett Natomedlemskap
Kristdemokraterna: Säger ja till Nato
Sverigedemokraterna: Nej till Nato.

NATO-medlemmar i vår närhet

Hur ser det då ut i länderna i vår närhet, vilka är med i Nato och vilka står utanför?

Norge: Medlem
Danmark: Medlem
Tyskland: Medlem
Polen: Medlem
Litauen: Medlem
Lettland: Medlem
Estland: Medlem
Finland: Ej medlem

Argument och svenska folkets åsikt

Av våra grannländer är det alltså bara Finland som står utanför Nato. Ett av argumenten för att Sverige inte ska gå med i alliansen är att det skulle verka provocerande mot Ryssland. Här är några andra argument som framförs som skäl till varför Sverige inte bör gå med i Nato:

  • Man måste gå in militärt och skydda andra Natoländer om de blir angripna, oavsett hur man ställer sig i frågan. (I alla fall om man själv vill ha skydd om man blir attackerad)
  • Det är en pakt som bygger på möjligheten att använda kärnvapen
  • Vi kommer behöva lägga stora ekonomiska resurser på försvaret

 

Oavsett hur man ställer sig i Natofrågan så tycker jag den ekonomiska biten blir lite bortglömd. Det verkar som att allt ska lösa sig bara vi går med i Nato, men saken är den att det finns ett uttalat mål kring hur mycket pengar medlemsländerna ska lägga på försvaret varje år. Denna siffra är satt till 2% av BNP och även om det är många Natomedlemmar som inte når upp till det målet så är det ändå en fingervisning om vad de andra medlemsländerna kan komma att ställa för krav på Sveriges försvarsbudget. Är de partier som förespråkar ett Natomedlemskap beredda att lägga cirka 2% av BNP på försvaret?

Jag är dock ingen expert på området men jag har svårt att tänka mig att andra länder skulle vilja ställa upp och hjälpa Sverige om vi själva inte satsat på vårt försvar.

Men hur ser då svenska folket på ett medlemskap? Svaret är nej enligt en opinionsundersökning från Ipos som gjordes i slutet av 2015 och som publicerades i DN. 50% tyckte att Sverige ska stå utanför Nato, 16% visste inte eller var osäkra och 34% tyckte att Sverige skulle gå med.

Det ska bli intressant att se vad som händer i valet 2018. Oavsett vem som får makten så hoppas jag på en folkomröstning i en så viktig fråga som ett Natomedlemskap är.