Sverige är mer eller mindre under ständigt terrorhot. Sedan 2010 har hotnivån varit minst tre på den femgradiga hotskalan som Nationellt Centrum för Terrorbedömning (NCT) använder sig av, det är också där hotnivån just nu bedöms ligga trots att SÄPO nyligen gått ut med att det finns misstankar om ett hot som de ännu inte kunnat avfärda. I media spekuleras det om att hotet skulle utgöras av IS-terrorister som tagit sig in i Sverige.
NCT är en samarbetsgrupp där flera av de svenska myndigheterna utbyter information för att man ska kunna göra en så bra bedömning av terrorhotet som möjligt. Myndigheter som är representerade i NCT är: SÄPO, MUST och FRA. Mer om dessa myndigheter kommer här:
SÄPO – Är en förkortning av Säkerhetspolisen. I Säkerhetspolisens årsbok från 2015 finns deras verksamhetsbeskrivning redogjord på ett bra sätt: ”Säkerhetspolisen skyddar Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri- och rättigheter och den nationella säkerheten. Det gör vi genom att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen.” Citatet kommer som sagt från Säkerhetspolisens årsbok 2015 i PDF-format sidan 8. Årsboken finns att ladda ner via SÄPOs webbsida.
MUST – Förkortningen står för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. De har till uppgift att avslöja yttre hot mot Sverige.
FRA – Försvarets radioanstalt inhämtar underrättelseinformation genom signalspaning samt arbetar med att lösa olika typer av krypteringar.
I Säkerhetspolisens årsbok 2015 framgår att verksamheten med kontraterrorism är den näst största utgiftsposten, 34% av budgeten används till denna verksamhet. Den största utgiften är personskyddet som står för 38% av SÄPOs kostnader. Tittar vi i årsboken från 2005 var förhållandet detsamma: personskyddet utgjorde den största kostnaden med 31% och kontraterrorism stod för den näst största kostnaden med 27% av utgifterna.
Terrorhot nu och då
Om vi enbart tittar på terrorhotet så har våldsbejakande islamism pekats ut av NCT som det största hotet mot Sveriges säkerhet under 2016, man har också betonat risken med återvändande IS-terrorister och ensamma gärningsmän. Så har det dock inte alltid varit, tittar vi ur ett historiskt perspektiv på terrordåd som begåtts i Sverige så har motiven varit väldigt olika. Här kommer några exempel:
Ockupationen av Västtyska Ambassaden i Stockholm
Ockupationen av Västtyska Ambassaden ägde rum 1975 när vänsterextrema terrorister ur organisationen RAF tog sig in i ambassaden och höll personal som gisslan under vapen- och bombhot. Motivet var att sätta press på Västtyskland och få dem att släppa ut RAF-fångar ur fängelset.
RAF är en förkortning för Röda Armé Fraktionen och förutom terrorattacken mot Västtyska Ambassaden i Stockholm har de fler blodiga attacker på sitt samvete. Sammanlagt ska deras terrorattentat ha dödat 34 människor mellan 1970-1998. Under Ambassadattacken mördades två personer från ambassaden, två terrorister dog också till följd av en utlöst handgranat.
Flygkapningen på Bulltofta
Ett annat terrordåd som utfördes på svensk mark under 70-talet var flygkapningen på Bulltofta 1972. Terroristerna bakom kapningen tillhörde Ustasja som enligt wikipedia ”… var en kroatisk kristet fascistisk/nationalsocialistisk och ultranationalistisk organisation grundad år 1929”. Citat är taget från den svenska wikipediaartikeln om Ustasja.
Motivet till kapningen var likt ambassadterroristerna att man ville att fångar skulle friges ur fängelse, men till skillnad från ambassadockupanterna var det fångar ur svenska fängelser man ville frita. Fångarna var dömda för attentat som begåtts året innan, fem av dem för ett terrorattentat mot Jugoslaviska ambassaden i Stockholm och två var dömda för att ha mördat den Jugoslaviske ambassadören i Stockholm 1971.
Kapningen lyckades, man fick sex av fångarna fria, den sjunde ville inte och istället förhandlade man till sig en halv miljon kronor.
11 september attentaten
Under 2000-talets första hälft inträffade sedan det som i stor utsträckning har påverkat debatten, samhället och världen: 11-septemberattentaten mot World Trade Center och Pentagon som skördade nästan 3000 liv och slog ännu fler i spillror. I dödssiffran finns också de omkomna i det fjärde plan som störtade innan det nått sitt slutmål.
Attacken blev startskottet på det krig mot terrorism som nu pågått i över ett decennium och jag tror att det var detta attentat som gjorde att man införde den hotnivåskala som jag pratade om förut.
Den svenska hotnivåskalan går från ett till fem. Med skalan signalerar man till olika myndigheter vilken beredskap och vilka åtgärder man ska vidta beroende på hotnivå. Här kommer en förklaring till siffrorna:
1 – Inga hot
2 – Låg hotnivå
3 – Förhöjd hotnivå
4 – Högt hot
5 – Mycket högt hot
Sverige är inte det enda land som använder sig av en sådan här hotskala. Både USA och Storbritannien har egna skalor. I USA har man en färgskala och i Storbritannien använder man ord som måttlig och kritisk.
USAs hotskala för terrorattacker:
Grön – låg risk
blå – allmän risk
gul – förhöjd fara
orange – hög fara
röd – skarp fara
Sedan den omskakande attacken i USA den 11 september 2001 har fler blodiga terrorattentat genomförts runt om i världen trots att många länder infört strängare lagar och ökat sitt medvetande kring terrorhot. Även Sverige har drabbats, men lyckligtvis skadades ingen förutom attentatsmannen som sprängde ihjäl sig själv på drottninggatan den 11 december 2010.
Vem vet dessutom hur många attentat som stoppats?
Säkert är i alla fall att ett flertal dåd har utförts sedan 9/11 och här nedan beskriver jag några av de som uppmärksammats mest. Observera dock att informationen kan innehålla fel och att jag försökt att inte ta med terroristerna i siffrorna över antal döda och skadade. Jag har också försökt att inte beskriva motiv till attackerna, så vill du veta mer om dåden rekommenderar jag att du gör mer eftersökningar.
Uppmärksammade terrordåd efter 9/11
2002 – Moskva, Gisslandrama på Dubrovkateatern utfört av tjetjenska separatister som tog publiken som gisslan under en musikalföreställning. Rysslands militär kallades in och de satte in gas för att oskadliggöra terroristerna. Självklart påverkades även gisslan av gasen och många dog till följd av gasförgiftning. Det sorgliga är att de kanske hade kunnat räddas om militären hade upplyst om vad för gas de använt så att sjukvårdarna kunnat satt in motmedel. Totalt dog 128 av ca 700-850 personer ur gisslan.
2002 – Bali, tre bomber riktade mot två nattklubbar och mot USAs konsulat sprängdes av Al-Qaida anslutna terrorister den 12 oktober 2002 på Bali och resulterade i 202 döda och minst lika många skadade. 2005 drabbades ön än en gång av terror när nya bombdåd utfördes som dödade 26 personer.
2004 – Madrid, koordinerade bombattentat på tre tåg genomfördes den 11 mars 2004. Man tror att datumet knappast var valt av en slump då dådet skedde 911 dagar efter 11-septemberattackerna. Dådet kostade 191 människor livet och skadade 2 050 personer.
2005 – London, den 7 juli 2005 genomfördes ännu en koordinerad terrorattack i Europa. Denna gång slog terroristerna till i Londons tunnelbana på tre tåg och på en buss. 52 personer miste livet och runt 700 skadades i den våldsamma attacken.
2008 – Mombay, under en fyra dagar lång mardröm attackerades staden av pakistanska terrorister som slog till mot bland annat taxibilar, en judisk byggnad, en tågstation, ett café, ett sjukhus och två hotell. Sammanlagt attackerades 11 olika mål och attackerna involverade både bomber, skjutningar och gisslandraman. Cirka 166 personer dog och över 600 personer kom till skada.
2011 – Utöya och Oslo, först exploderade en bilbomb utanför regeringshuset i Oslo, nästan två timmar senare börjar samme gärningsman skjuta ihjäl barn, ungdomar och vuxna på norska ön Utöya där Arbeiderpartiets ungdomsförbund befinner sig på sommarläger. Gärningsmannen ger upp när polisen tagit kontroll över situationen och ställs inför rätta för sitt ohyggliga dåd som resulterat i 77 döda och över 300 skadade.
2015 – Paris, redaktionen till satirtidningen Charlie Hebdo blev utsatta för en terrorattack den 7 januari 2015. 12 personer sköts ihjäl och 11 skadades i attentatet som utfördes av terrorister med anknytning till Al Qaida. I samband med attacken på Charlie Hebdo så utfördes ytterligare en attack på en judisk matbutik av en IS-terrorist som hävdade att denne hade samröre med de som genomfört attentatet på Charlie Hebdo. I den judiska matbutiken dog fyra personer.
2015 – Paris, en koordinerad attack fredagen den 13 november mot restauranger, en konsert på Bataclan och mot en fotbollsmatch på Stade de France där presidenten befann sig kom att skörda 137 människoliv och skada över 350 personer.
2016 – Bryssel, 2016 hann knappt komma igång innan nästa stora terrorattentat drabbade Europa. Denna gång var det Bryssel som drabbades. Två bomber detonerade på flygplatsen Zavantem och en bomb exploderade på en tunnelbana, 33 personer dog och flera hundra skadades den 22:a mars.
Terrorn har eskalerat
Självklart har det inträffat många fler dåd både i och utanför Europa sedan attackerna den 11:e september. Faktum är att det dödas fler i terrordåd nu än innan år 2000 då runt 3 300 dödades till följd av terrordåd vilket kan jämföras med siffrorna för 2014 som visade på över 32 600 terrorrelaterade dödsfall. De flesta attackerna sker i Irak, Afghanistan, Pakistan, Syrien och Nigeria enligt rapporten Global Terrorism Index 2015.
Är du intresserad av terrorfrågor så rekommenderar jag starkt en titt i rapporten där man kan se analyser och trender i ämnet. Bland annat kan man läsa att ISIL och Boko Haram är de terrororganisationer vars attacker dödar flest människor. Man kan också läsa att attacker från ensamma gärningsmän är det vanligaste i västvärlden, något som är en mardröm för polis och säkerhetstjänster eftersom ensamma gärningsmän är svårare att upptäcka.
Detta blev ett långt inlägg om ett viktigt ämne, ändå har jag inte hunnit med att ta upp hälften av vad man skulle kunna skriva om terrorism så jag får nog göra ännu ett inlägg om terror framöver.
I kväll är det dags! 
